De startar borren. I den lilla korridoren blir ljudet öronbedövande. Det tar inte lång tid för borren att ta sig igenom väggen. En stråle vatten sprutar ut ur hålet. Mannen borren tittar ängsligt på deras ledare. Han rör inte en min utan bara nickar åt kumpanen att fortsätta borra. Det dröjer inte länge innan vattnen slutar spruta. Det måste inte varit så mycket på andra sidan. De borrar ett antal hål till i väggen. Mer vatten rinner ut och nu står de alla knädjupt. Hålen är borrade på speciella svaga punkter på väggen för den ger med sig snart. Bakom döljs en liten dörr. Det verkar som den här delen av väggen var murad och inte huggen i sten som resten av korridoren. Kan det varit sjökaptenens expedition som murat igen detta för att dölja dörren? De knuffar upp den och får böja sig för att komma igenom. Gången innanför går ner några steg. Vattnet når dem nu till över midjan. Det är kallt och lerigt. Efter att ha gått en kort stund i några vinglande tunnlar kommer de upp ur vattnet och ut i ett stort rum. De måste vara mitt under sjön nu. Kanske under ön. Vilgot skakar av kylan. De tre männen tänder sina ficklampor och lyser runt i rummet. Det är nästan tomt. I mitten finns en liten upphöjning. På den ligger det någonting.
No comments:
Post a Comment