Vilgot hittade sin plats på tåget. Han sjunk ner i sätet och pustade ut. Det kändes som en tyngd lättade. Nu var han på väg. Ur sin ryggsäck tog han fram en penna och en alldeles ny inplastad anteckningsbok. Han tog av plasten och öppnade den. På förstasidan skrev han ”Anteckningar från min expedition”. Under det skrev han sitt namn. Han log. Resan hade äntligen tagit sin början. Tåget tuffade stilla fram genom landskapet. Det skulle ta lite mer än 5 timmar att komma fram. Vilgot njöt av utsikten. Små skogspartier, åkrar och ett par små byar passerade utanför fönstret. En bra stund följde tågrälsen en smal kanal som sakta flöt fram igenom landskapet. Ett par långsmala kanalbåtar var på väg mot en sluss längre fram.
Framför Vilgot låg de båda anteckningsböckerna öppna. Hans försökte tyda en liten karta som var slarvigt ritad i den gamla boken. Den slingrande linjen måste vara en flod eller bäck. De små u-na skulle kunna vara dalar eller kanske stora gropar. Han stirrade länge på teckningen. Vilgots ögonlock blev tyngre och tyngre. Precis när han skulle somna så halkade hans armbåge av armstödet och han ryckte till. Anteckningsboken föll ner på golvet. När han plockade upp den så höll han den uppochner. Plötsligt såg Vilgot vad som var tecknat i boken. Det var inte en karta! Det var ett hästhuvud! Varför var den tecknad uppochner? Han bläddrade fram och tillbaka i boken. Flera av teckningarna som han trott varit otydliga kartor var egentligen teckningar. Alla föreställde olika djurhuvuden! Groda, varg, hjort och hästen han först upptäckte. Vad betydde detta?
No comments:
Post a Comment