Vilgot försöker komma ihåg vad han läst i sjökaptenens anteckningsbok. Han mindes ingenting om en trappa som går ner i en sjö. Det kan vara så att anteckningsboken som den store mannen har en slags fortsättning på boken han hade? Det var därför de brände upp den. De hade fått alla ledtrådar de behövde för att komma såhär långt. Nu använde de den röda boken istället. Den store mannen har boken framme medan de går genom gången som trappan ledde ner till. Han stannar, tittar i boken och säger åt dem att stå still. Han tar några steg fram och lyser med ficklampan på väggarna. Nu ser Vilgot att väggarna är täckta men bilder. Någon har karvat ut massor av figurer och symboler i stenväggen. Det är svårt att se i det dåliga ljuset. Vilgot tycker det ser ut som människor som bygger något. Reliefen ser väldigt gammalt ut. Säkert flera tusen år!
”Hum” säger den store mannen och stryker sig om hakan. Han bläddrar i anteckningsboken. ”Aha! Här var det!”. Ur sin ryggsäck tar den ena kumpanen fram en avancerad borrmaskin. De monterar upp ett antal lampor och annan dyr utrustning. Den storvuxne mannen visar var på väggen borren skall ställas upp. Bilderna på väggen föreställer mitten av byggnaden som figurerna bygger. ”Nu är det inte långt kvar.” säger han upphetsat.
No comments:
Post a Comment