Vilgot hade hittat den lilla bruna anteckningsboken i en byrå han köpt på en loppis. När han städade byrån så fann han boken. Den låg bakom en av byrålådorna. Boken var fylld med snirkligt skriven text, små teckningar och kartor. Allt var ganska osammanhängande men Vilgot hade kommit fram till att författaren varit en sjökapten. Något namn har han dock inte hittat. Boken verkade vara minst 50 år gammal. Anteckningarna handlade om kaptenens många resor. Det var framför allt en resa som fångade Vilgots intresse. Den tog inte plats till havs utan denna expedition verkade leda kaptenen och hans besättning genom skogar och över berg, djupt in i ödemarken. De hade letat efter en annan expedition som försvann för nästan 100 år sedan.
Tåget bromsade in och stannade. Vilgot klev ut på en slitna perrongen. Han var den enda som klev av här. Han tittade sig omkring. Det stod några personer vid det lilla stationshuset. Annars var det folktomt och ganska öde. Inte ens en katt syntes. Bakom honom fortsatte tåget sin resa och snart var det lika tyst som det var öde. I anteckningarna hade Vilgot läst att han skulle bege sig åt nordöst. Han tittade på sin kompass och började vandra. Personerna som stod och väntade vid stationen följde efter Vilgot. Han märkte inget förrän de var i kapp honom efter bara några hundra meter. Den störste av männen ryckte anteckningsboken ur Vilgots hand och gav honom en kraftig knuff så han åkte ner i diket.
No comments:
Post a Comment