Jag var där på invigningen. Det var lite trist att lämna det fina sommarvädret som vi äntligen fått. Jag hann i alla fall med en hel del trädgårdsarbete på dan.
Det var fullt med folk på utställningen. Med tanke på hur många deltagare det är i utställningen (161st) så fyller det på snabbt.
Min kritteckning hänger inne i ett litet rum som de fyllt till bredden med bilder. En ganska kul hängning. Lite sensory overload.
Som alltid så är det både högt och lågt. Men jag tycker nog att det överlag var många bra verk. Det intressanta var att de saker jag drogs till mest var skulpturala! Jag har alltid gillat skulpturer och ting. Både stora offentliga utsmyckningar och en skön sten eller krokig pinne man hittar i skogen.
Christina Lindbergs Den rätta stunden och Jan-Olov Hilmerssons Lönnäsor var favoriter. Jag kände även igen några fina saker jag sett på Vårrundan på Kinnekulle. Det finns en hel del duktiga konstnärer i trakten.
Den tavla jag gillade mest var William Jay Habermans Point zero. Fast jag gillade ett utsnitt av den. Jag vet inte varför men just den här delen av den stora teckningen tilltalade mig.
No comments:
Post a Comment